Skriv ut	Nästa
Hem
Det finns ett svar på alla frågor vi ställer i Sverige idag:
Varför fungerar inte vården? Varför fungerar inte skolan? Varför fungerar inte arbetslivet? Varför mår 1,5 miljoner människor illa etc.
	Svaret på dessa frågor är: Vi har inga hem. Ett folk utan hem är hopplöst och på väg mot sin egen undergång.
	Vi har avskaffat hemmet. Vi har ersatt våra hem med daghem, hemsidor och "boenden" med hemtjänst, behandlingshem, jourhem, familjehem, fritidshem etc.
	Ett hem är ett ställe där familjen i flera generationer har sin bas. För att hemmet skall behålla sin funktion som bas måste alltid någon ur den vuxna generationen vara hemma. Det måste finnas någon att komma hem till.
	Ju yngre man är desto viktigare är hemmet för en. Före tre års ålder har barnet ingen egen lust att lämna sitt hem. Det är först vid denna ålder som den mänskliga ungen kan ta sig fram på egen hand och kommunicera med sin omgivning. Vid tre års ålder kan de flesta barn tala så att omgivningen förstår dem.
	I Sverige har vi bestämt att hemmen är värdelösa, att det som utförs i hemmen och har utförts där genom hela evolutionen är värdelöst. Att återskapa och vårda, att hela och läka och undervisa, att styra och fostra och förevisa, att hushålla och dela med sig, att fira och sörja tillsammans, att be och förbanna, att känna in och att dra moraliska slutsatser har vi förklarat vara värdelöst. Hemmet finns därför inte längre i vårt land.
	Historiskt sett gick hemmet åt helvete i Sverige fortare än någon annanstans. Vi hade inte ens en diskussion. Vi skapade inga lagar, vi hade inget parti vars mål var att utplåna hemmet i Sverige. I årets val hade vi emellertid ett parti som ville utplåna kärnfamiljen - den lilla spillra av mänskligt, ursprungligt system som vi ännu delvis omhuldar.
	Att slopa kärnfamiljen är som att påpeka för människor i ett skyddsrum, där luften håller på att ta slut, att luften är dålig och därför borde tas bort helt. Vi protesterade inte när hemmet tog slut. Människor som själva varit fostrade i ett hem av självuppoffrande föräldrar, som själva återvänder till hemmet vid stora helger och/eller från utlandet, var nitiska i sin iver att ersätta hemmet med "daghem", "fritidshem", "behandlingshem" etc.
	Har någon av oss återvänt till sitt daghem och börjat gråta i farstun vid doften av välsorterade leksaker och porslin i skåpen?
	Vi har inte förstått någonting. Vi har bara följt den aningslösa uppdelningen av värdering av allt som görs utanför hemmet och nedvärdering av allt som görs i hemmet.
	Ingenting, säger ingenting, hindrar oss från att ändra på detta! Vi kan genast föra över resurserna, som vi nu lägger ned på att föra ut allt värdefullt från hemmen tillbaka dit.
	Vi behöver inte bli det första nya jägar- samlarfolket, som på ett primitivt sätt plockar upp våra barn och klär på dem och drar med dem till främmande människor att förvaras i karantäner utan doft, utan kontakt och med en ljudnivå, som förstör allas hörsel.
	Vi skulle alltid kunna ha någon hemma, om resurserna fördes direkt till hemmen! Så fort ett barn föds, skulle resurser motsvarande en undersköterkas lön + ATP + semesterersättning föras till det hem där det barnet fötts - oavsett om modern eller fadern är anställd utanför hemmet eller inte.
	En lön - som föräldrarna kan använda på bästa sätt enligt deras tycke. Tjänsten finns i hemmet tills barnet är myndigt. Föräldrarna bestämmer!
	Vilka fördelar skulle det innebära om vi beslöt oss för att upprätta hemmet igen? - Vi skulle bli friskare - Vi skulle få en fungerande skola (utan hem är det omöjligt att erbjuda barnen en bra skola). - Vi skulle få ett bättre arbetsliv (utan en bas i hemmet kan vi inte få ledare och chefer, som fungerar. Utan ledare går verksamheterna - såväl s.k. offentliga som privata under).
	Vi skulle få barn, som kunde se fram emot sin viktigaste uppgift: att ingå stabila parförhållanden och få barn som får riktiga hem.
	Mitt förslag är att vi i Sverige skulle lagstifta om att ge de kommuner som vill tillåtelse att låta omsorgsresurserna dirigeras direkt till hemmen.
	Till varje barn ett hem - till oss en möjlighet att förnya Sverige,
	P.S. Alla andra fördelar som minskande trafikbelastning, nya ytor som kunde användas till bostäder, minskande antal infektioner, kraftigt utökad tjänstesektor, variation i konsumtion och sparande levande civilsamhälle och liv i hela Sverige etc., lämnar jag för ögonblicket till läsaren att själv förstå! D.S.